Paikallislehdessä luomuviljelijä haikailee perinteisen siemenen käyttölupaa luomuviljelyssä kun se luomusiemen on niin kallista (miksiköhän?) ja perinteisesti viljelty olisi terveempää ja elinvoimaisempaa (miksiköhän?). Kuulosta rusinat pullasta mentaliteetilta

Nya krav på ekobonden
Stina Jäderholm BBL
Publicerad: 26.08.2014 07.00
Borgå
BORGÅ. Nya EU-förslag kan göra ekologisk odling mindre lockande i framtiden.
Just nu är osäkerheten stor bland de ekologiska odlarna. Stödsystemet kommer att förnyas och man vet inte riktigt vad slutresultatet blir.
Samtidigt planerar EU-kommissionen att införa nya direktiv som innebär att en gård ska få räknas som ekogård endast om allt som produceras på gården är ekologiskt.
I dag finns det åtminstone i Finland rätt så många odlare som har en del av produktionen som ekologisk och en annan del konventionell, på marker som är ordentligt avskiljda från ekoodlingarna.
Tapani Koskela är ordförande för det gemensamma ekoutskottet för Nylands svenska producentförbund och det finska producentförbundets avdelningar i Nyland, Tavastland och sydöstra Finland.
Hans eget jordbruk i Kerko i Borgå är helt ekologiskt men han känner producenter i näromgivningen som odlar ekologiskt men samtidigt har en konventionell ladugård och ekoodlare som föder upp sina får med konventionellt foder.
– Det blir dyrt att bygga alla de anläggningar som krävs för ekologisk djurhållning. De som inte har så stora besättningar och kanske ingen som är villig att ta över gården vid ett generationsskifte drar sig för de stora investeringarna.
Det finns en risk att de här dubbel-producenterna efter en ny ekoförordning slutar med den ekologiska produktionen.
– De nya reglerna blir åtminstone ingen morot som lockar bönderna att satsa på ekoproduktion, konstaterar Koskela. Det verkar som om EU-kommissionen här har lyssnat alltför mycket på lobbare från konstgödsel- och växtskyddsmedellägren. Det är som om man inom EU hellre vill bromsa utvecklingen inom ekobranschen än att stöda den.
Tjugo procent är målet
I Finland har ekoodlingen stadigt vuxit och når nu upp till ungefär tio procent av helhetsproduktionen. Den nationella målsättningen är tjugo procent ekologiskt producerat år 2020.
– Dit kommer vi inte att nå med den här utvecklingen, säger Koskela.
NSP:s verksamhetsledare Bjarne Westerlund konstaterar att man på Åland redan har nått målsättningen, med råge.
– På Åland är man redan uppe i en ekologisk andel på tjugofem procent. Men om det blir krav på att allt man producerar på en gård måste vara ekologiskt kommer det att slå hårt också mot Åland.
– Kommissionens utgångspunkt är lätt att förstå. Man vill att det ska vara så klart som möjligt vad som är ekologiskt och vad som inte är det. På det sättet skapar man också ett starkare förtroende hos konsumenterna. Vi vill också ha producenternas förtroende men kräver nu betydande ändringar i förslaget för att inte bromsa upp vår goda utveckling när det gäller ekologisk produktion.
Årlig kontroll
Samtidigt vill kommissionen att man slutar med de årliga kontrollerna av ekogårdarna och i stället bara koncentrerar kontrollerna på vissa riskgrupper.
– Vi i Finland vill hålla kvar den årliga kontrollen, säger Westerlund. Vi inser att det kan bli dyrt, speciellt när ekoproducenterna blir allt fler. Men det är ändå så viktigt, just med tanke på konsumenternas förtroende.
Koskela håller med om att det är viktigt med konsumenternas förtroende. Däremot blir det dyrt för ekobonden med alla granskningar.
– Jag får betala 900 euro för varje granskning på min egen gård. Ett alternativ med färre kontroller skulle spara på ekobondens utgifter.
Bjarne Westerlund konstaterar att bönderna och producentorganisationerna har en gemensam målsättning.
– Det är att få ut så mycket ekoprodukter som möjligt på marknaden. Inom EU borde man bara inse att olika länder har olika förutsättningar.
Som ett exempel tar Westerlund tillgången på utsäde. Det finns helt enkelt inte ekologiskt utsäde av alla de sorter som lämpar sig för odling i Norden.
– Goda skördar kräver bra utsäde och finns det bara små mängder av någon speciellt lämplig sort så skjuter priset i höjden.
– Därför borde vi ha möjlighet att få undantagslov också i fortsättningen för att själva föröka fram ekologiskt utsäde, ur konventionellt utsäde.
Stora prisskillnader
Tapani Koskela berättar att prisskillnaderna kan vara stora mellan konventionellt utsäde och ekologiskt.
– Ekologiskt rågutsäde kostar närmare sjuhundra euro per ton, medan man kan få konventionellt utsäde för under femhundra euro.
– Senast jag odlade ekoråg förstörde snömögel hela odlingen. Jag kunde inte skörda ett enda kilo och hela satsningen var helt förgäves.
– Om man vill att fler ska satsa på ekojordbruk måste man tillåta vanligt utsäde och på det sättet garantera ett friskt och livskraftigt utsäde. Om priset på utsädet skulle vara förmånligt i förhållande till det pris man får för skörden skulle ekoodlarna säkert skaffa mer certifierat utsäde. Nu fortsätter många envist att använda sitt gamla, infekterade utsäde.
Koskela övergick till ekologisk odling för sex år sedan.
– Det är mycket jobb, det kommer man inte ifrån. Under de här åren har jag ännu inte riktigt kommit fram till ett smidigt system med växelbruk som skulle ge alla fördelar. Det tar sin tid.
Och vad var det som fick dig att övergå från konventionell odling till ekologisk?
– Det var nog när man sålde ut den finländska konstgödselproduktionen till Norge. Då bestämde jag mig för att åtminstone inte bidra till norrmännens vinster med mina pengar.
Det norska bolaget Yara köpte Kemira GrowHow år 2007.
[/color][/color]Bondbönor blir foder
Koskela odlar bondbönor och maltkorn på 88 hektar, den största delen av åkrarna är egna medan 35 hektar arrenderas.
– Man får se hur skörden blir. Om det inte regnar alltför mycket ska det väl ordna sig på något sätt. Här i Kerko har vi fått 90 millimeter regn under de senaste två veckorna. Man har ju hört att det har regnat betydligt mycket mer på andra håll.
– Allt regn i början av växtperioden i juni gjorde att bondbönorna fick bra fart och växte bra. Plantorna led ändå av torkan i juli och bönorna blev inte så stora som de brukar. Nu blev ju skörden ändå mogen tidigare än vanligt så det gäller att hinna skörda mellan regnskurarna.
Under veckoslutet kunde Koskela få in alla sina bondbönor.
– De är ändå ganska våta och torkningen kommer att ta lång tid.
Bondbönorna går i sin helhet till foder till gårdar som föder upp ekologiskt nötkreatur.
– Hittills har efterfrågan varit god, säger Koskela. Jag hoppas att den håller i sig.
– Över huvud taget är det viktigt att alla ekogårdar får ordenliga skördar och att man får allt mer ekoprodukter ut på marknaden.

Paikallislehdessä luomuviljelijä haikailee perinteisen siemenen käyttölupaa luomuviljelyssä kun se luomusiemen on niin kallista (miksiköhän?) ja perinteisesti viljelty olisi terveempää ja elinvoimaisempaa (miksiköhän?). Kuulosta rusinat pullasta mentaliteetilta

Ja kyseessä ovat vielä tavanomaiset rusinat tavanomaisesta pullasta 

Likilaskuisesta luomupullasta ei saa nypittyä kuin savikansiemeniä pinsetillä 

Lainaus käyttäjältä: maanviljelija - 26.08.14 - klo:12:58

Paikallislehdessä luomuviljelijä haikailee perinteisen siemenen käyttölupaa luomuviljelyssä kun se luomusiemen on niin kallista (miksiköhän?) ja perinteisesti viljelty olisi terveempää ja elinvoimaisempaa (miksiköhän?). Kuulosta rusinat pullasta mentaliteetilta

Ja kyseessä ovat vielä tavanomaiset rusinat tavanomaisesta pullasta 

Likilaskuisesta luomupullasta ei saa nypittyä kuin savikansiemeniä pinsetillä 

Paikallislehdessä luomuviljelijä haikailee perinteisen siemenen käyttölupaa luomuviljelyssä kun se luomusiemen on niin kallista (miksiköhän?) ja perinteisesti viljelty olisi terveempää ja elinvoimaisempaa (miksiköhän?). Kuulosta rusinat pullasta mentaliteetilta

Nya krav på ekobonden
Stina Jäderholm BBL
Publicerad: 26.08.2014 07.00
Borgå
BORGÅ. Nya EU-förslag kan göra ekologisk odling mindre lockande i framtiden.
Just nu är osäkerheten stor bland de ekologiska odlarna. Stödsystemet kommer att förnyas och man vet inte riktigt vad slutresultatet blir.
Samtidigt planerar EU-kommissionen att införa nya direktiv som innebär att en gård ska få räknas som ekogård endast om allt som produceras på gården är ekologiskt.
I dag finns det åtminstone i Finland rätt så många odlare som har en del av produktionen som ekologisk och en annan del konventionell, på marker som är ordentligt avskiljda från ekoodlingarna.
Tapani Koskela är ordförande för det gemensamma ekoutskottet för Nylands svenska producentförbund och det finska producentförbundets avdelningar i Nyland, Tavastland och sydöstra Finland.
Hans eget jordbruk i Kerko i Borgå är helt ekologiskt men han känner producenter i näromgivningen som odlar ekologiskt men samtidigt har en konventionell ladugård och ekoodlare som föder upp sina får med konventionellt foder.
– Det blir dyrt att bygga alla de anläggningar som krävs för ekologisk djurhållning. De som inte har så stora besättningar och kanske ingen som är villig att ta över gården vid ett generationsskifte drar sig för de stora investeringarna.
Det finns en risk att de här dubbel-producenterna efter en ny ekoförordning slutar med den ekologiska produktionen.
– De nya reglerna blir åtminstone ingen morot som lockar bönderna att satsa på ekoproduktion, konstaterar Koskela. Det verkar som om EU-kommissionen här har lyssnat alltför mycket på lobbare från konstgödsel- och växtskyddsmedellägren. Det är som om man inom EU hellre vill bromsa utvecklingen inom ekobranschen än att stöda den.
Tjugo procent är målet
I Finland har ekoodlingen stadigt vuxit och når nu upp till ungefär tio procent av helhetsproduktionen. Den nationella målsättningen är tjugo procent ekologiskt producerat år 2020.
– Dit kommer vi inte att nå med den här utvecklingen, säger Koskela.
NSP:s verksamhetsledare Bjarne Westerlund konstaterar att man på Åland redan har nått målsättningen, med råge.
– På Åland är man redan uppe i en ekologisk andel på tjugofem procent. Men om det blir krav på att allt man producerar på en gård måste vara ekologiskt kommer det att slå hårt också mot Åland.
– Kommissionens utgångspunkt är lätt att förstå. Man vill att det ska vara så klart som möjligt vad som är ekologiskt och vad som inte är det. På det sättet skapar man också ett starkare förtroende hos konsumenterna. Vi vill också ha producenternas förtroende men kräver nu betydande ändringar i förslaget för att inte bromsa upp vår goda utveckling när det gäller ekologisk produktion.
Årlig kontroll
Samtidigt vill kommissionen att man slutar med de årliga kontrollerna av ekogårdarna och i stället bara koncentrerar kontrollerna på vissa riskgrupper.
– Vi i Finland vill hålla kvar den årliga kontrollen, säger Westerlund. Vi inser att det kan bli dyrt, speciellt när ekoproducenterna blir allt fler. Men det är ändå så viktigt, just med tanke på konsumenternas förtroende.
Koskela håller med om att det är viktigt med konsumenternas förtroende. Däremot blir det dyrt för ekobonden med alla granskningar.
– Jag får betala 900 euro för varje granskning på min egen gård. Ett alternativ med färre kontroller skulle spara på ekobondens utgifter.
Bjarne Westerlund konstaterar att bönderna och producentorganisationerna har en gemensam målsättning.
– Det är att få ut så mycket ekoprodukter som möjligt på marknaden. Inom EU borde man bara inse att olika länder har olika förutsättningar.
Som ett exempel tar Westerlund tillgången på utsäde. Det finns helt enkelt inte ekologiskt utsäde av alla de sorter som lämpar sig för odling i Norden.
– Goda skördar kräver bra utsäde och finns det bara små mängder av någon speciellt lämplig sort så skjuter priset i höjden.
– Därför borde vi ha möjlighet att få undantagslov också i fortsättningen för att själva föröka fram ekologiskt utsäde, ur konventionellt utsäde.
Stora prisskillnader
Tapani Koskela berättar att prisskillnaderna kan vara stora mellan konventionellt utsäde och ekologiskt.
– Ekologiskt rågutsäde kostar närmare sjuhundra euro per ton, medan man kan få konventionellt utsäde för under femhundra euro.
– Senast jag odlade ekoråg förstörde snömögel hela odlingen. Jag kunde inte skörda ett enda kilo och hela satsningen var helt förgäves.
– Om man vill att fler ska satsa på ekojordbruk måste man tillåta vanligt utsäde och på det sättet garantera ett friskt och livskraftigt utsäde. Om priset på utsädet skulle vara förmånligt i förhållande till det pris man får för skörden skulle ekoodlarna säkert skaffa mer certifierat utsäde. Nu fortsätter många envist att använda sitt gamla, infekterade utsäde.
Koskela övergick till ekologisk odling för sex år sedan.
– Det är mycket jobb, det kommer man inte ifrån. Under de här åren har jag ännu inte riktigt kommit fram till ett smidigt system med växelbruk som skulle ge alla fördelar. Det tar sin tid.
Och vad var det som fick dig att övergå från konventionell odling till ekologisk?
– Det var nog när man sålde ut den finländska konstgödselproduktionen till Norge. Då bestämde jag mig för att åtminstone inte bidra till norrmännens vinster med mina pengar.
Det norska bolaget Yara köpte Kemira GrowHow år 2007.
[/color][/color]Bondbönor blir foder
Koskela odlar bondbönor och maltkorn på 88 hektar, den största delen av åkrarna är egna medan 35 hektar arrenderas.
– Man får se hur skörden blir. Om det inte regnar alltför mycket ska det väl ordna sig på något sätt. Här i Kerko har vi fått 90 millimeter regn under de senaste två veckorna. Man har ju hört att det har regnat betydligt mycket mer på andra håll.
– Allt regn i början av växtperioden i juni gjorde att bondbönorna fick bra fart och växte bra. Plantorna led ändå av torkan i juli och bönorna blev inte så stora som de brukar. Nu blev ju skörden ändå mogen tidigare än vanligt så det gäller att hinna skörda mellan regnskurarna.
Under veckoslutet kunde Koskela få in alla sina bondbönor.
– De är ändå ganska våta och torkningen kommer att ta lång tid.
Bondbönorna går i sin helhet till foder till gårdar som föder upp ekologiskt nötkreatur.
– Hittills har efterfrågan varit god, säger Koskela. Jag hoppas att den håller i sig.
– Över huvud taget är det viktigt att alla ekogårdar får ordenliga skördar och att man får allt mer ekoprodukter ut på marknaden.

ei tuo oo savvoo. 

Lainaus käyttäjältä: maanviljelija - 26.08.14 - klo:12:58

Paikallislehdessä luomuviljelijä haikailee perinteisen siemenen käyttölupaa luomuviljelyssä kun se luomusiemen on niin kallista (miksiköhän?) ja perinteisesti viljelty olisi terveempää ja elinvoimaisempaa (miksiköhän?). Kuulosta rusinat pullasta mentaliteetilta

Nya krav på ekobonden
Stina Jäderholm BBL
Publicerad: 26.08.2014 07.00
Borgå
BORGÅ. Nya EU-förslag kan göra ekologisk odling mindre lockande i framtiden.
Just nu är osäkerheten stor bland de ekologiska odlarna. Stödsystemet kommer att förnyas och man vet inte riktigt vad slutresultatet blir.
Samtidigt planerar EU-kommissionen att införa nya direktiv som innebär att en gård ska få räknas som ekogård endast om allt som produceras på gården är ekologiskt.
I dag finns det åtminstone i Finland rätt så många odlare som har en del av produktionen som ekologisk och en annan del konventionell, på marker som är ordentligt avskiljda från ekoodlingarna.
Tapani Koskela är ordförande för det gemensamma ekoutskottet för Nylands svenska producentförbund och det finska producentförbundets avdelningar i Nyland, Tavastland och sydöstra Finland.
Hans eget jordbruk i Kerko i Borgå är helt ekologiskt men han känner producenter i näromgivningen som odlar ekologiskt men samtidigt har en konventionell ladugård och ekoodlare som föder upp sina får med konventionellt foder.
– Det blir dyrt att bygga alla de anläggningar som krävs för ekologisk djurhållning. De som inte har så stora besättningar och kanske ingen som är villig att ta över gården vid ett generationsskifte drar sig för de stora investeringarna.
Det finns en risk att de här dubbel-producenterna efter en ny ekoförordning slutar med den ekologiska produktionen.
– De nya reglerna blir åtminstone ingen morot som lockar bönderna att satsa på ekoproduktion, konstaterar Koskela. Det verkar som om EU-kommissionen här har lyssnat alltför mycket på lobbare från konstgödsel- och växtskyddsmedellägren. Det är som om man inom EU hellre vill bromsa utvecklingen inom ekobranschen än att stöda den.
Tjugo procent är målet
I Finland har ekoodlingen stadigt vuxit och når nu upp till ungefär tio procent av helhetsproduktionen. Den nationella målsättningen är tjugo procent ekologiskt producerat år 2020.
– Dit kommer vi inte att nå med den här utvecklingen, säger Koskela.
NSP:s verksamhetsledare Bjarne Westerlund konstaterar att man på Åland redan har nått målsättningen, med råge.
– På Åland är man redan uppe i en ekologisk andel på tjugofem procent. Men om det blir krav på att allt man producerar på en gård måste vara ekologiskt kommer det att slå hårt också mot Åland.
– Kommissionens utgångspunkt är lätt att förstå. Man vill att det ska vara så klart som möjligt vad som är ekologiskt och vad som inte är det. På det sättet skapar man också ett starkare förtroende hos konsumenterna. Vi vill också ha producenternas förtroende men kräver nu betydande ändringar i förslaget för att inte bromsa upp vår goda utveckling när det gäller ekologisk produktion.
Årlig kontroll
Samtidigt vill kommissionen att man slutar med de årliga kontrollerna av ekogårdarna och i stället bara koncentrerar kontrollerna på vissa riskgrupper.
– Vi i Finland vill hålla kvar den årliga kontrollen, säger Westerlund. Vi inser att det kan bli dyrt, speciellt när ekoproducenterna blir allt fler. Men det är ändå så viktigt, just med tanke på konsumenternas förtroende.
Koskela håller med om att det är viktigt med konsumenternas förtroende. Däremot blir det dyrt för ekobonden med alla granskningar.
– Jag får betala 900 euro för varje granskning på min egen gård. Ett alternativ med färre kontroller skulle spara på ekobondens utgifter.
Bjarne Westerlund konstaterar att bönderna och producentorganisationerna har en gemensam målsättning.
– Det är att få ut så mycket ekoprodukter som möjligt på marknaden. Inom EU borde man bara inse att olika länder har olika förutsättningar.
Som ett exempel tar Westerlund tillgången på utsäde. Det finns helt enkelt inte ekologiskt utsäde av alla de sorter som lämpar sig för odling i Norden.
– Goda skördar kräver bra utsäde och finns det bara små mängder av någon speciellt lämplig sort så skjuter priset i höjden.
– Därför borde vi ha möjlighet att få undantagslov också i fortsättningen för att själva föröka fram ekologiskt utsäde, ur konventionellt utsäde.
Stora prisskillnader
Tapani Koskela berättar att prisskillnaderna kan vara stora mellan konventionellt utsäde och ekologiskt.
– Ekologiskt rågutsäde kostar närmare sjuhundra euro per ton, medan man kan få konventionellt utsäde för under femhundra euro.
– Senast jag odlade ekoråg förstörde snömögel hela odlingen. Jag kunde inte skörda ett enda kilo och hela satsningen var helt förgäves.
– Om man vill att fler ska satsa på ekojordbruk måste man tillåta vanligt utsäde och på det sättet garantera ett friskt och livskraftigt utsäde. Om priset på utsädet skulle vara förmånligt i förhållande till det pris man får för skörden skulle ekoodlarna säkert skaffa mer certifierat utsäde. Nu fortsätter många envist att använda sitt gamla, infekterade utsäde.
Koskela övergick till ekologisk odling för sex år sedan.
– Det är mycket jobb, det kommer man inte ifrån. Under de här åren har jag ännu inte riktigt kommit fram till ett smidigt system med växelbruk som skulle ge alla fördelar. Det tar sin tid.
Och vad var det som fick dig att övergå från konventionell odling till ekologisk?
– Det var nog när man sålde ut den finländska konstgödselproduktionen till Norge. Då bestämde jag mig för att åtminstone inte bidra till norrmännens vinster med mina pengar.
Det norska bolaget Yara köpte Kemira GrowHow år 2007.
[/color][/color]Bondbönor blir foder
Koskela odlar bondbönor och maltkorn på 88 hektar, den största delen av åkrarna är egna medan 35 hektar arrenderas.
– Man får se hur skörden blir. Om det inte regnar alltför mycket ska det väl ordna sig på något sätt. Här i Kerko har vi fått 90 millimeter regn under de senaste två veckorna. Man har ju hört att det har regnat betydligt mycket mer på andra håll.
– Allt regn i början av växtperioden i juni gjorde att bondbönorna fick bra fart och växte bra. Plantorna led ändå av torkan i juli och bönorna blev inte så stora som de brukar. Nu blev ju skörden ändå mogen tidigare än vanligt så det gäller att hinna skörda mellan regnskurarna.
Under veckoslutet kunde Koskela få in alla sina bondbönor.
– De är ändå ganska våta och torkningen kommer att ta lång tid.
Bondbönorna går i sin helhet till foder till gårdar som föder upp ekologiskt nötkreatur.
– Hittills har efterfrågan varit god, säger Koskela. Jag hoppas att den håller i sig.
– Över huvud taget är det viktigt att alla ekogårdar får ordenliga skördar och att man får allt mer ekoprodukter ut på marknaden.

ei tuo oo savvoo. 

No siks sen just viitsikin lukea

Lainaus käyttäjältä: 82-90 - 26.08.14 - klo:13:53

Lainaus käyttäjältä: maanviljelija - 26.08.14 - klo:12:58

Paikallislehdessä luomuviljelijä haikailee perinteisen siemenen käyttölupaa luomuviljelyssä kun se luomusiemen on niin kallista (miksiköhän?) ja perinteisesti viljelty olisi terveempää ja elinvoimaisempaa (miksiköhän?). Kuulosta rusinat pullasta mentaliteetilta

Nya krav på ekobonden
Stina Jäderholm BBL
Publicerad: 26.08.2014 07.00
Borgå
BORGÅ. Nya EU-förslag kan göra ekologisk odling mindre lockande i framtiden.
Just nu är osäkerheten stor bland de ekologiska odlarna. Stödsystemet kommer att förnyas och man vet inte riktigt vad slutresultatet blir.
Samtidigt planerar EU-kommissionen att införa nya direktiv som innebär att en gård ska få räknas som ekogård endast om allt som produceras på gården är ekologiskt.
I dag finns det åtminstone i Finland rätt så många odlare som har en del av produktionen som ekologisk och en annan del konventionell, på marker som är ordentligt avskiljda från ekoodlingarna.
Tapani Koskela är ordförande för det gemensamma ekoutskottet för Nylands svenska producentförbund och det finska producentförbundets avdelningar i Nyland, Tavastland och sydöstra Finland.
Hans eget jordbruk i Kerko i Borgå är helt ekologiskt men han känner producenter i näromgivningen som odlar ekologiskt men samtidigt har en konventionell ladugård och ekoodlare som föder upp sina får med konventionellt foder.
– Det blir dyrt att bygga alla de anläggningar som krävs för ekologisk djurhållning. De som inte har så stora besättningar och kanske ingen som är villig att ta över gården vid ett generationsskifte drar sig för de stora investeringarna.
Det finns en risk att de här dubbel-producenterna efter en ny ekoförordning slutar med den ekologiska produktionen.
– De nya reglerna blir åtminstone ingen morot som lockar bönderna att satsa på ekoproduktion, konstaterar Koskela. Det verkar som om EU-kommissionen här har lyssnat alltför mycket på lobbare från konstgödsel- och växtskyddsmedellägren. Det är som om man inom EU hellre vill bromsa utvecklingen inom ekobranschen än att stöda den.
Tjugo procent är målet
I Finland har ekoodlingen stadigt vuxit och når nu upp till ungefär tio procent av helhetsproduktionen. Den nationella målsättningen är tjugo procent ekologiskt producerat år 2020.
– Dit kommer vi inte att nå med den här utvecklingen, säger Koskela.
NSP:s verksamhetsledare Bjarne Westerlund konstaterar att man på Åland redan har nått målsättningen, med råge.
– På Åland är man redan uppe i en ekologisk andel på tjugofem procent. Men om det blir krav på att allt man producerar på en gård måste vara ekologiskt kommer det att slå hårt också mot Åland.
– Kommissionens utgångspunkt är lätt att förstå. Man vill att det ska vara så klart som möjligt vad som är ekologiskt och vad som inte är det. På det sättet skapar man också ett starkare förtroende hos konsumenterna. Vi vill också ha producenternas förtroende men kräver nu betydande ändringar i förslaget för att inte bromsa upp vår goda utveckling när det gäller ekologisk produktion.
Årlig kontroll
Samtidigt vill kommissionen att man slutar med de årliga kontrollerna av ekogårdarna och i stället bara koncentrerar kontrollerna på vissa riskgrupper.
– Vi i Finland vill hålla kvar den årliga kontrollen, säger Westerlund. Vi inser att det kan bli dyrt, speciellt när ekoproducenterna blir allt fler. Men det är ändå så viktigt, just med tanke på konsumenternas förtroende.
Koskela håller med om att det är viktigt med konsumenternas förtroende. Däremot blir det dyrt för ekobonden med alla granskningar.
– Jag får betala 900 euro för varje granskning på min egen gård. Ett alternativ med färre kontroller skulle spara på ekobondens utgifter.
Bjarne Westerlund konstaterar att bönderna och producentorganisationerna har en gemensam målsättning.
– Det är att få ut så mycket ekoprodukter som möjligt på marknaden. Inom EU borde man bara inse att olika länder har olika förutsättningar.
Som ett exempel tar Westerlund tillgången på utsäde. Det finns helt enkelt inte ekologiskt utsäde av alla de sorter som lämpar sig för odling i Norden.
– Goda skördar kräver bra utsäde och finns det bara små mängder av någon speciellt lämplig sort så skjuter priset i höjden.
– Därför borde vi ha möjlighet att få undantagslov också i fortsättningen för att själva föröka fram ekologiskt utsäde, ur konventionellt utsäde.
Stora prisskillnader
Tapani Koskela berättar att prisskillnaderna kan vara stora mellan konventionellt utsäde och ekologiskt.
– Ekologiskt rågutsäde kostar närmare sjuhundra euro per ton, medan man kan få konventionellt utsäde för under femhundra euro.
– Senast jag odlade ekoråg förstörde snömögel hela odlingen. Jag kunde inte skörda ett enda kilo och hela satsningen var helt förgäves.
– Om man vill att fler ska satsa på ekojordbruk måste man tillåta vanligt utsäde och på det sättet garantera ett friskt och livskraftigt utsäde. Om priset på utsädet skulle vara förmånligt i förhållande till det pris man får för skörden skulle ekoodlarna säkert skaffa mer certifierat utsäde. Nu fortsätter många envist att använda sitt gamla, infekterade utsäde.
Koskela övergick till ekologisk odling för sex år sedan.
– Det är mycket jobb, det kommer man inte ifrån. Under de här åren har jag ännu inte riktigt kommit fram till ett smidigt system med växelbruk som skulle ge alla fördelar. Det tar sin tid.
Och vad var det som fick dig att övergå från konventionell odling till ekologisk?
– Det var nog när man sålde ut den finländska konstgödselproduktionen till Norge. Då bestämde jag mig för att åtminstone inte bidra till norrmännens vinster med mina pengar.
Det norska bolaget Yara köpte Kemira GrowHow år 2007.
[/color][/color]Bondbönor blir foder
Koskela odlar bondbönor och maltkorn på 88 hektar, den största delen av åkrarna är egna medan 35 hektar arrenderas.
– Man får se hur skörden blir. Om det inte regnar alltför mycket ska det väl ordna sig på något sätt. Här i Kerko har vi fått 90 millimeter regn under de senaste två veckorna. Man har ju hört att det har regnat betydligt mycket mer på andra håll.
– Allt regn i början av växtperioden i juni gjorde att bondbönorna fick bra fart och växte bra. Plantorna led ändå av torkan i juli och bönorna blev inte så stora som de brukar. Nu blev ju skörden ändå mogen tidigare än vanligt så det gäller att hinna skörda mellan regnskurarna.
Under veckoslutet kunde Koskela få in alla sina bondbönor.
– De är ändå ganska våta och torkningen kommer att ta lång tid.
Bondbönorna går i sin helhet till foder till gårdar som föder upp ekologiskt nötkreatur.
– Hittills har efterfrågan varit god, säger Koskela. Jag hoppas att den håller i sig.
– Över huvud taget är det viktigt att alla ekogårdar får ordenliga skördar och att man får allt mer ekoprodukter ut på marknaden.

ei tuo oo savvoo. 

No siks sen just viitsikin lukea

 no kiännä se sitte jotta myö mikkeliläesekki ymmärrettään. 

Paikallislehdessä luomuviljelijä haikailee perinteisen siemenen käyttölupaa luomuviljelyssä kun se luomusiemen on niin kallista (miksiköhän?) ja perinteisesti viljelty olisi terveempää ja elinvoimaisempaa (miksiköhän?). Kuulosta rusinat pullasta mentaliteetilta

Nya krav på ekobonden
Stina Jäderholm BBL
Publicerad: 26.08.2014 07.00
Borgå
BORGÅ. Nya EU-förslag kan göra ekologisk odling mindre lockande i framtiden.
Just nu är osäkerheten stor bland de ekologiska odlarna. Stödsystemet kommer att förnyas och man vet inte riktigt vad slutresultatet blir.
Samtidigt planerar EU-kommissionen att införa nya direktiv som innebär att en gård ska få räknas som ekogård endast om allt som produceras på gården är ekologiskt.
I dag finns det åtminstone i Finland rätt så många odlare som har en del av produktionen som ekologisk och en annan del konventionell, på marker som är ordentligt avskiljda från ekoodlingarna.
Tapani Koskela är ordförande för det gemensamma ekoutskottet för Nylands svenska producentförbund och det finska producentförbundets avdelningar i Nyland, Tavastland och sydöstra Finland.
Hans eget jordbruk i Kerko i Borgå är helt ekologiskt men han känner producenter i näromgivningen som odlar ekologiskt men samtidigt har en konventionell ladugård och ekoodlare som föder upp sina får med konventionellt foder.
– Det blir dyrt att bygga alla de anläggningar som krävs för ekologisk djurhållning. De som inte har så stora besättningar och kanske ingen som är villig att ta över gården vid ett generationsskifte drar sig för de stora investeringarna.
Det finns en risk att de här dubbel-producenterna efter en ny ekoförordning slutar med den ekologiska produktionen.
– De nya reglerna blir åtminstone ingen morot som lockar bönderna att satsa på ekoproduktion, konstaterar Koskela. Det verkar som om EU-kommissionen här har lyssnat alltför mycket på lobbare från konstgödsel- och växtskyddsmedellägren. Det är som om man inom EU hellre vill bromsa utvecklingen inom ekobranschen än att stöda den.
Tjugo procent är målet
I Finland har ekoodlingen stadigt vuxit och når nu upp till ungefär tio procent av helhetsproduktionen. Den nationella målsättningen är tjugo procent ekologiskt producerat år 2020.
– Dit kommer vi inte att nå med den här utvecklingen, säger Koskela.
NSP:s verksamhetsledare Bjarne Westerlund konstaterar att man på Åland redan har nått målsättningen, med råge.
– På Åland är man redan uppe i en ekologisk andel på tjugofem procent. Men om det blir krav på att allt man producerar på en gård måste vara ekologiskt kommer det att slå hårt också mot Åland.
– Kommissionens utgångspunkt är lätt att förstå. Man vill att det ska vara så klart som möjligt vad som är ekologiskt och vad som inte är det. På det sättet skapar man också ett starkare förtroende hos konsumenterna. Vi vill också ha producenternas förtroende men kräver nu betydande ändringar i förslaget för att inte bromsa upp vår goda utveckling när det gäller ekologisk produktion.
Årlig kontroll
Samtidigt vill kommissionen att man slutar med de årliga kontrollerna av ekogårdarna och i stället bara koncentrerar kontrollerna på vissa riskgrupper.
– Vi i Finland vill hålla kvar den årliga kontrollen, säger Westerlund. Vi inser att det kan bli dyrt, speciellt när ekoproducenterna blir allt fler. Men det är ändå så viktigt, just med tanke på konsumenternas förtroende.
Koskela håller med om att det är viktigt med konsumenternas förtroende. Däremot blir det dyrt för ekobonden med alla granskningar.
– Jag får betala 900 euro för varje granskning på min egen gård. Ett alternativ med färre kontroller skulle spara på ekobondens utgifter.
Bjarne Westerlund konstaterar att bönderna och producentorganisationerna har en gemensam målsättning.
– Det är att få ut så mycket ekoprodukter som möjligt på marknaden. Inom EU borde man bara inse att olika länder har olika förutsättningar.
Som ett exempel tar Westerlund tillgången på utsäde. Det finns helt enkelt inte ekologiskt utsäde av alla de sorter som lämpar sig för odling i Norden.
– Goda skördar kräver bra utsäde och finns det bara små mängder av någon speciellt lämplig sort så skjuter priset i höjden.
– Därför borde vi ha möjlighet att få undantagslov också i fortsättningen för att själva föröka fram ekologiskt utsäde, ur konventionellt utsäde.
Stora prisskillnader
Tapani Koskela berättar att prisskillnaderna kan vara stora mellan konventionellt utsäde och ekologiskt.
– Ekologiskt rågutsäde kostar närmare sjuhundra euro per ton, medan man kan få konventionellt utsäde för under femhundra euro.
– Senast jag odlade ekoråg förstörde snömögel hela odlingen. Jag kunde inte skörda ett enda kilo och hela satsningen var helt förgäves.
– Om man vill att fler ska satsa på ekojordbruk måste man tillåta vanligt utsäde och på det sättet garantera ett friskt och livskraftigt utsäde. Om priset på utsädet skulle vara förmånligt i förhållande till det pris man får för skörden skulle ekoodlarna säkert skaffa mer certifierat utsäde. Nu fortsätter många envist att använda sitt gamla, infekterade utsäde.
Koskela övergick till ekologisk odling för sex år sedan.
– Det är mycket jobb, det kommer man inte ifrån. Under de här åren har jag ännu inte riktigt kommit fram till ett smidigt system med växelbruk som skulle ge alla fördelar. Det tar sin tid.
Och vad var det som fick dig att övergå från konventionell odling till ekologisk?
– Det var nog när man sålde ut den finländska konstgödselproduktionen till Norge. Då bestämde jag mig för att åtminstone inte bidra till norrmännens vinster med mina pengar.
Det norska bolaget Yara köpte Kemira GrowHow år 2007.
[/color][/color]Bondbönor blir foder
Koskela odlar bondbönor och maltkorn på 88 hektar, den största delen av åkrarna är egna medan 35 hektar arrenderas.
– Man får se hur skörden blir. Om det inte regnar alltför mycket ska det väl ordna sig på något sätt. Här i Kerko har vi fått 90 millimeter regn under de senaste två veckorna. Man har ju hört att det har regnat betydligt mycket mer på andra håll.
– Allt regn i början av växtperioden i juni gjorde att bondbönorna fick bra fart och växte bra. Plantorna led ändå av torkan i juli och bönorna blev inte så stora som de brukar. Nu blev ju skörden ändå mogen tidigare än vanligt så det gäller att hinna skörda mellan regnskurarna.
Under veckoslutet kunde Koskela få in alla sina bondbönor.
– De är ändå ganska våta och torkningen kommer att ta lång tid.
Bondbönorna går i sin helhet till foder till gårdar som föder upp ekologiskt nötkreatur.
– Hittills har efterfrågan varit god, säger Koskela. Jag hoppas att den håller i sig.
– Över huvud taget är det viktigt att alla ekogårdar får ordenliga skördar och att man får allt mer ekoprodukter ut på marknaden.

Mihnää perslävenmaalla sää asut ku lehdetkin tulee ruotsinkielellä? De Sittaren kans samalla suunnalla?

2% argolaisista ymmärtää mitä tossa lukee.

Kerroin tuossa aloituksessa pääkohdan, punaisella myös luomuun siirtymisen syy eli Kemiran myynti Yaralle.

Kerroin tuossa aloituksessa pääkohdan, punaisella myös luomuun siirtymisen syy eli Kemiran myynti Yaralle.

"Paikallislehdessä luomuviljelijä haikailee perinteisen siemenen käyttölupaa luomuviljelyssä KUN katso luomusiemen päälle tiskille kannettiin Kallista (miksiköhän?) Kyllä perinteisesti viljelty olisi terveempää kyllä ​​elinvoimaisempaa (miksiköhän?). Kuulosta rusinat pull Asta mentaliteetilta uusia vaatimuksia ekobonden Stina Jäderholm BBL Julkaistu: 26/08/2014 07:00 Porvoo Porvoo. EU: n uudet ehdotukset voisivat tehdä luomuviljely vähemmän houkuttelevaa tulevaisuudessa. Juuri nyt on suurta epävarmuutta luomutiloilla. Tukijärjestelmä uudistuu ja et todellakaan tiedä, mikä lopputulos tulee olemaan. Samaan aikaan Euroopan komissio aikoo esitellä uuden direktiivin tarkoittaa, että tilalla on voitava pitää luomutila lähes kaiken tuotetaan omalla tilalla on orgaaninen. Nykyään ainakin Suomessa oikeus niin monet viljelijät, joilla on jonkin verran tuotantoa luonnonmukaisina ja osa tavanomaisia, maalla, joka on asianmukaisesti erotettu ekoodlingarna. Tapani Koskela puheenjohtaja yhteisen ekoutskottet Uudenmaan Ruotsin tuottajajärjestöjen ja Suomen tuottajayhteisö yksiköt Uudellamaalla, Hämeessä ja Kaakkois-Suomessa . Hänen oma kasvatus Kerkkoon Porvoo on täysin orgaanista, mutta hän tuntee tuottajien lähialueilla joka kasvaa orgaanisesti mutta on tavanomainen navetta ja ekoodlare joka kasvattaa heidän lampaita tavanomaisesta rehusta. - Se on kallis rakentaa kaikki tarvittavat välineet orgaanisten kasvatuksessa. Ne, jotka eivät ole niin suuria parvia ja ehkä kukaan ei halua ottaa haltuunsa maatilalla sukupolvien vetää merkittäviä investointeja. Vaarana on, että nämä kaksinkertaisen tuottajat uusi ekoförordning päättyy luonnonmukaiseen tuotantoon. - uusi säännöt ovat vähintään ei porkkana, joka houkuttelee viljelijöitä investoimaan luonnonmukaisessa tuotannossa, toteaa Koskela. Näyttää siltä, ​​että EU: n komissio on kuunnellut liikaa lobbaaja lannoitteiden ja kasvinsuojeluaineiden leirejä. Se on ikään kuin EU mieluummin hidastaa etenemistä sisällä ekobranschen kuin tukea sitä. Kaksikymmentä prosenttia on tavoite vuonna Suomen ekoodlingen tasaisesti kasvanut ja nyt yltää noin kymmenen prosenttia koko tuotannosta. Kansallisena tavoitteena on kaksikymmentä prosenttia luonnonmukaisesti tuotettu 2020. - Dit, emme pääse tähän kehitykseen, sanoen Koskelan. NSP: n johtaja Bjarne Westerlund toteaa, että Ahvenanmaa on jo saavuttanut tavoitteen, ylivoimaisesti. - Ahvenanmaalla mies jo käynnissä orgaaninen nopeudella kaksikymmentäviisi prosenttia. Mutta jos se on vaatimus, että kaikki ne tuottavat maatilalla on orgaaninen, se osuu kovaa myös vastaan ​​Ahvenanmaalla. - Komission lähtökohtana on helppo ymmärtää. Haluat sen olevan mahdollisimman selkeästi, mikä on orgaanista ja mikä ei. Näin voit luoda myös kuluttajien luottamuksen vahvistumisesta. Meillä on myös luottamus tuottajille mutta nyt edellyttää huomattavia muutoksia ehdotukseen ei hidasta hyvän suorituskyvyn kannalta luonnonmukaisessa tuotannossa. vuositarkastus Vaikka komissio haluaisi lopun vuosittaiset tarkastukset ekogårdarna ja sen sijaan keskittyä vain valvonnan tiettyjen riskiryhmien . - Suomessa haluamme säilyttää vuosittainen tarkastus, sanoi Westerlund. Ymmärrämme, että se voi olla kallista, varsinkin kun luomutoimijat kasvussa. Mutta se on vielä niin tärkeä, varsinkin kun otetaan huomioon kuluttajien luottamusta. Koskela samaa mieltä siitä, että on tärkeää kuluttajien luottamuksen. Se on kuitenkin kallista ekobonden kaikki tarkastukset. - joudun maksamaan 900 euroa jokaista tutkimusta omasta tilalla. Vaihtoehto vähemmän tarkastuksia säästäisivät ekobondens menoja. Bjarne Westerlund toteaa, että viljelijöiden ja tuottajajärjestöjen on yhteinen tavoite. - Se on saada mahdollisimman paljon luomutuotteita kuin mahdollista markkinoilla. EU: ssa, meidän pitäisi tunnustaa, että eri mailla on erilaiset olosuhteet. Esimerkiksi ottaa Westerlund tarjonta siemeniä. Ei yksinkertaisesti ole luomusiemeniä kaikki lajikkeet sovellu viljelyyn North. - Hyvä viljelykasvit vaativat hyvän siemenen, ja on vain pieniä määriä kaikenlaista erityisen sopiva hinta ampuu läpi katon. - miksi meidän pitäisi pystyä saamaan Poikkeuslupa omistettava kertolaskua kunnes luomusiemeniä, tavanomaisista siemenistä. Suuria hintaeroja Tapani Koskela sanoo, että hintaerot voivat olla suuria tavanomaisten siementen ja orgaaninen. - Luonnonmukainen ruis siemen maksaa lähes seitsemän sataa euroa tonnilta, kun voit saada tavanomaisia ​​siemeniä viisisataa euroa. - viimeksi olen kasvanut ekoråg lumihome tuhosi koko sadon. En voinut satoa yhden kilon, ja koko vaivaa oli turhaa. - Jos haluat enemmän ihmisiä sijoittamaan luonnonmukaisen maatalouden on normaaliin tapaan siemeniä ja siten varmistaa terve ja elinkelpoinen siemenet. Jos hinta siemen olisi hyötyä suhteessa hintaan saat korjuu ekoodlarna varmasti enemmän varmennettuja siemeniä. Nyt monet itsepäisesti käyttävät edelleen vanhoja, tartunnan siemen. Koskela siirtynyt luonnonmukaiseen tuotantoon kuusi vuotta sitten. - On paljon työtä, se on väistämätön. Näinä vuosina en ole oikeastaan ​​keksiä sileä vuoroviljelyjärjestelmät jotka tarjoavat kaikki edut. Se vie aikaa. Ja mikä oli se joka teki siirryt tavanomainen viljely luonnonmukaiseen? - Se oli luultavasti kun he loppuunmyyty Suomen lannoitteiden tuotanto Norjaan. Sitten päätin ainakin osallistua Norjalaisten voittoja rahani. Norja Yara osti Kemira GrowHow vuonna 2007. [/ color] [/ color] härkäpavut syötän Koskela kasvaa härkäpapuja ja mallasohran on 88 hehtaaria, valtaosa kentät ovat itsestään kun 35 aaria vuokrattu. - Voit nähdä miten sato tulee. Jos ei sada liikaa sen pitäisi myös treenata jotenkin. Täällä Kerkkoo, olemme saaneet 90 tuumaa sadetta kahden viime viikon aikana. Olette kuulleet, että on satanut paljon enemmän muualla. - Kaikki sade aikaisin kasvukauden kesäkuussa, härkäpapu oli hyvä nopeus ja kasvoi hyvin. Kasvit kärsivät edelleen kuivuudesta heinäkuussa ja pavut eivät olleet niin suuria kuin aiemmin. Nyt oli sato vielä kypsä tavallista aikaisemmin, joten sinun on kiinni sato välillä sadekuuroja. Viikonloppuna voisi Koskela saada kaikki pavut. - Ne ovat vielä melko märkä ja kuivuminen kestää kauan. laaja-pavut menee kokonaan rehun maatilat, jotka kasvattavat orgaaninen karjaa. - Toistaiseksi kysyntä on ollut korkealla, sanoi Koskela. Toivottavasti se jatkuu. - Kokonaisuutena on tärkeää, että kaikki luomutiloilla, sanat johdonmukainen satoa ja että saat enemmän ja enemmän luomutuotteita markkinoille."

Google-finska...

Lainaus käyttäjältä: maanviljelija - 26.08.14 - klo:14:55

Kerroin tuossa aloituksessa pääkohdan, punaisella myös luomuun siirtymisen syy eli Kemiran myynti Yaralle.

"Paikallislehdessä luomuviljelijä haikailee perinteisen siemenen käyttölupaa luomuviljelyssä KUN katso luomusiemen päälle tiskille kannettiin Kallista (miksiköhän?) Kyllä perinteisesti viljelty olisi terveempää kyllä ​​elinvoimaisempaa (miksiköhän?). Kuulosta rusinat pull Asta mentaliteetilta uusia vaatimuksia ekobonden Stina Jäderholm BBL Julkaistu: 26/08/2014 07:00 Porvoo Porvoo. EU: n uudet ehdotukset voisivat tehdä luomuviljely vähemmän houkuttelevaa tulevaisuudessa. Juuri nyt on suurta epävarmuutta luomutiloilla. Tukijärjestelmä uudistuu ja et todellakaan tiedä, mikä lopputulos tulee olemaan. Samaan aikaan Euroopan komissio aikoo esitellä uuden direktiivin tarkoittaa, että tilalla on voitava pitää luomutila lähes kaiken tuotetaan omalla tilalla on orgaaninen. Nykyään ainakin Suomessa oikeus niin monet viljelijät, joilla on jonkin verran tuotantoa luonnonmukaisina ja osa tavanomaisia, maalla, joka on asianmukaisesti erotettu ekoodlingarna. Tapani Koskela puheenjohtaja yhteisen ekoutskottet Uudenmaan Ruotsin tuottajajärjestöjen ja Suomen tuottajayhteisö yksiköt Uudellamaalla, Hämeessä ja Kaakkois-Suomessa . Hänen oma kasvatus Kerkkoon Porvoo on täysin orgaanista, mutta hän tuntee tuottajien lähialueilla joka kasvaa orgaanisesti mutta on tavanomainen navetta ja ekoodlare joka kasvattaa heidän lampaita tavanomaisesta rehusta. - Se on kallis rakentaa kaikki tarvittavat välineet orgaanisten kasvatuksessa. Ne, jotka eivät ole niin suuria parvia ja ehkä kukaan ei halua ottaa haltuunsa maatilalla sukupolvien vetää merkittäviä investointeja. Vaarana on, että nämä kaksinkertaisen tuottajat uusi ekoförordning päättyy luonnonmukaiseen tuotantoon. - uusi säännöt ovat vähintään ei porkkana, joka houkuttelee viljelijöitä investoimaan luonnonmukaisessa tuotannossa, toteaa Koskela. Näyttää siltä, ​​että EU: n komissio on kuunnellut liikaa lobbaaja lannoitteiden ja kasvinsuojeluaineiden leirejä. Se on ikään kuin EU mieluummin hidastaa etenemistä sisällä ekobranschen kuin tukea sitä. Kaksikymmentä prosenttia on tavoite vuonna Suomen ekoodlingen tasaisesti kasvanut ja nyt yltää noin kymmenen prosenttia koko tuotannosta. Kansallisena tavoitteena on kaksikymmentä prosenttia luonnonmukaisesti tuotettu 2020. - Dit, emme pääse tähän kehitykseen, sanoen Koskelan. NSP: n johtaja Bjarne Westerlund toteaa, että Ahvenanmaa on jo saavuttanut tavoitteen, ylivoimaisesti. - Ahvenanmaalla mies jo käynnissä orgaaninen nopeudella kaksikymmentäviisi prosenttia. Mutta jos se on vaatimus, että kaikki ne tuottavat maatilalla on orgaaninen, se osuu kovaa myös vastaan ​​Ahvenanmaalla. - Komission lähtökohtana on helppo ymmärtää. Haluat sen olevan mahdollisimman selkeästi, mikä on orgaanista ja mikä ei. Näin voit luoda myös kuluttajien luottamuksen vahvistumisesta. Meillä on myös luottamus tuottajille mutta nyt edellyttää huomattavia muutoksia ehdotukseen ei hidasta hyvän suorituskyvyn kannalta luonnonmukaisessa tuotannossa. vuositarkastus Vaikka komissio haluaisi lopun vuosittaiset tarkastukset ekogårdarna ja sen sijaan keskittyä vain valvonnan tiettyjen riskiryhmien . - Suomessa haluamme säilyttää vuosittainen tarkastus, sanoi Westerlund. Ymmärrämme, että se voi olla kallista, varsinkin kun luomutoimijat kasvussa. Mutta se on vielä niin tärkeä, varsinkin kun otetaan huomioon kuluttajien luottamusta. Koskela samaa mieltä siitä, että on tärkeää kuluttajien luottamuksen. Se on kuitenkin kallista ekobonden kaikki tarkastukset. - joudun maksamaan 900 euroa jokaista tutkimusta omasta tilalla. Vaihtoehto vähemmän tarkastuksia säästäisivät ekobondens menoja. Bjarne Westerlund toteaa, että viljelijöiden ja tuottajajärjestöjen on yhteinen tavoite. - Se on saada mahdollisimman paljon luomutuotteita kuin mahdollista markkinoilla. EU: ssa, meidän pitäisi tunnustaa, että eri mailla on erilaiset olosuhteet. Esimerkiksi ottaa Westerlund tarjonta siemeniä. Ei yksinkertaisesti ole luomusiemeniä kaikki lajikkeet sovellu viljelyyn North. - Hyvä viljelykasvit vaativat hyvän siemenen, ja on vain pieniä määriä kaikenlaista erityisen sopiva hinta ampuu läpi katon. - miksi meidän pitäisi pystyä saamaan Poikkeuslupa omistettava kertolaskua kunnes luomusiemeniä, tavanomaisista siemenistä. Suuria hintaeroja Tapani Koskela sanoo, että hintaerot voivat olla suuria tavanomaisten siementen ja orgaaninen. - Luonnonmukainen ruis siemen maksaa lähes seitsemän sataa euroa tonnilta, kun voit saada tavanomaisia ​​siemeniä viisisataa euroa. - viimeksi olen kasvanut ekoråg lumihome tuhosi koko sadon. En voinut satoa yhden kilon, ja koko vaivaa oli turhaa. - Jos haluat enemmän ihmisiä sijoittamaan luonnonmukaisen maatalouden on normaaliin tapaan siemeniä ja siten varmistaa terve ja elinkelpoinen siemenet. Jos hinta siemen olisi hyötyä suhteessa hintaan saat korjuu ekoodlarna varmasti enemmän varmennettuja siemeniä. Nyt monet itsepäisesti käyttävät edelleen vanhoja, tartunnan siemen. Koskela siirtynyt luonnonmukaiseen tuotantoon kuusi vuotta sitten. - On paljon työtä, se on väistämätön. Näinä vuosina en ole oikeastaan ​​keksiä sileä vuoroviljelyjärjestelmät jotka tarjoavat kaikki edut. Se vie aikaa. Ja mikä oli se joka teki siirryt tavanomainen viljely luonnonmukaiseen? - Se oli luultavasti kun he loppuunmyyty Suomen lannoitteiden tuotanto Norjaan. Sitten päätin ainakin osallistua Norjalaisten voittoja rahani. Norja Yara osti Kemira GrowHow vuonna 2007. [/ color] [/ color] härkäpavut syötän Koskela kasvaa härkäpapuja ja mallasohran on 88 hehtaaria, valtaosa kentät ovat itsestään kun 35 aaria vuokrattu. - Voit nähdä miten sato tulee. Jos ei sada liikaa sen pitäisi myös treenata jotenkin. Täällä Kerkkoo, olemme saaneet 90 tuumaa sadetta kahden viime viikon aikana. Olette kuulleet, että on satanut paljon enemmän muualla. - Kaikki sade aikaisin kasvukauden kesäkuussa, härkäpapu oli hyvä nopeus ja kasvoi hyvin. Kasvit kärsivät edelleen kuivuudesta heinäkuussa ja pavut eivät olleet niin suuria kuin aiemmin. Nyt oli sato vielä kypsä tavallista aikaisemmin, joten sinun on kiinni sato välillä sadekuuroja. Viikonloppuna voisi Koskela saada kaikki pavut. - Ne ovat vielä melko märkä ja kuivuminen kestää kauan. laaja-pavut menee kokonaan rehun maatilat, jotka kasvattavat orgaaninen karjaa. - Toistaiseksi kysyntä on ollut korkealla, sanoi Koskela. Toivottavasti se jatkuu. - Kokonaisuutena on tärkeää, että kaikki luomutiloilla, sanat johdonmukainen satoa ja että saat enemmän ja enemmän luomutuotteita markkinoille."

Google-finska...

Käännä tuo takaisin ruotsiksi ja sitten taas suomeksi. Toista muutama kerta 

Mieluumin käännän kalsarit ja pidän toisen viikon niitä.

Mieluumin käännän kalsarit ja pidän toisen viikon niitä.

Sitäkös se käry oli mikä kävi nenään pyhällä puolenpäivän jälkeen? Luulin että Faarista palaa remmi mut nythän asia selvisikin...

Lainaus käyttäjältä: SKN - 26.08.14 - klo:16:14

Mieluumin käännän kalsarit ja pidän toisen viikon niitä.

Sitäkös se käry oli mikä kävi nenään pyhällä puolenpäivän jälkeen? Luulin että Faarista palaa remmi mut nythän asia selvisikin...

Tuliks skänsän hanurista todellakin kuumenneen kumin dunkku 

Lainaus käyttäjältä: SKN - 26.08.14 - klo:16:14

Mieluumin käännän kalsarit ja pidän toisen viikon niitä.

Sitäkös se käry oli mikä kävi nenään pyhällä puolenpäivän jälkeen? Luulin että Faarista palaa remmi mut nythän asia selvisikin...

 

Lainaus käyttäjältä: ht - 26.08.14 - klo:17:44

Lainaus käyttäjältä: SKN - 26.08.14 - klo:16:14

Mieluumin käännän kalsarit ja pidän toisen viikon niitä.

Sitäkös se käry oli mikä kävi nenään pyhällä puolenpäivän jälkeen? Luulin että Faarista palaa remmi mut nythän asia selvisikin...

Tuliks skänsän hanurista todellakin kuumenneen kumin dunkku